|
”Tänk dig ett digitalt pappersark …” |
Huvudpersonen Rikkard utbyter tankar om tidningar och medial framtid med sin vän Jussi. Ur pocketboken Pappersvargen.
»Papperstidningens dagar har varit räknade i evigheter redan.« »Så varför envisas folk med något så opraktiskt som att bläddra i stora papperssjok varje morgon? Även tabloidformatet är skrymmande – för att inte tala om fullformatstidningar, man kan ju bädda en dubbelsäng med en sådan. I alla fall om man slår upp den.« »Gammal vana kanske, tidningen är fortfarande en stor och viktig del av folks frukostritual. Svårt att vara utan morgontidningen helt enkelt.« »Absolut, jag vet, jag är själv beroende, men man tänker på yngre, de som aldrig vant sig. Internetgenerationen, den uttjatade …« »Vi får väl se, men jag tror att det som knäcker dagstidningen är kostnaden för distribution och papper tillsammans med att annonsörerna sviker mediet. Plus att yngre aldrig skaffat sig pappersvanan.« »Och dessutom« sa Jussi, »hur miljövänligt är det att skicka pappersbuntar eller rullar, med eller utan tryck, kors och tvärs över klotet? När man nu kan läsa nyheter på skärmen. Det är ju rätt lång väg från skogen till frukost bordet trots allt.« »Det man ändå hela tiden underskattar är den fysiska formen. Papperets närvaro, möjligheten att hålla något i händerna. Jag tror människors behov av ting även omfattar dagstidningen. Lite av ett kontrollbehov.« »Datorn är också ett ting …« »Datorn är en maskin, än så länge. Tidningen är mer mjukvara du kan hålla i. Ger dig också en känsla av kontroll, det är du som har kommandot, styr läsandet snarare än tvärtom.« »Det tycker nog de flesta framför sin skärm också …« »Jag undrar det, framför skärmen är du mer användaren, betraktaren, den som tittar in. Du får snällt rätta dig efter vad som sker när du väl klickat dig in. Jag tror att papperstidningsläsare är mer kritiska bara för att mediet inbjuder till det. Där tror jag en del av storheten ligger.« »Men tänk på skvallersajterna«, sa Jussi, »och Wikipedia, nyhetssajterna styrda av läsarna … bloggarna … vi är mitt i en evolution … revolution. Gammelmedia är på väg ut.« »Kanske det, men personligen avskyr jag begrepp som gammelmedia, sa Rikkard. De vittnar bara om dåligt omdöme.« »Ursäkta mig då, herr formgivare …« »De är så missledande bara. Tänk på Den Nya Ekonomin … vad hände med den? Och i formvärlden pratades det på nittiotalet om The New Guard vs The Old Guard, alltså den nya generationens formgivare mot den gamla. Och nu är de gamla borta, de nya börjar bli gamla, och ett gäng färskingar ska putta ut allihop. Samma gamla visa. Visst finns det gammalt och nytt, i alla branscher, sådant som är på väg ut och annat som kommer. Men det är bara låtsasvisionärer som prompt måste sätta etiketter på allt och skapa begrepp … Det är ju egentligen ganska ‘ickevisionärt’ att svänga sig med färdigförpackade uttryck. »Okej, okej, jag kan delvis hålla med … men vad händer då framöver … med dagstidningen till exempel?« »… Allt är ju på väg att kommersialiseras och regleras ytterligare på nätet. Nya sätt att ta betalt utvecklas ju hela tiden.« Rikkard slog ut med armarna. Laglösheten på nätet är en teknisk och juridisk tidsfråga. Marknadskrafter kommer i slutänden ta över ruljansen och kanalisera pengaflödena, så har det alltid varit. Den hierarkiska ordningen kommer att återställas. Anarkin inom bloggsfären är en chimär, det har ju visat sig vara etablerade krafter bakom de flesta bloggar av betydelse. »Och dagstidningen?« sa Jussi. »Papperstidningen?« »Pratar vi dagstidning så kommer den att finnas så länge det finns ekonomi i den. När den ekonomiska ekvationen är till nätets fördel så kommer papperstidningens alla nackdelar dra ner den i djupet. Och det kommer att gå fort, redan nu läggs stora tidningar ner. Det är inte bara galningar som sir Greatling som begraver tidningar nuförtiden. Först kommer den stora fusionseran, sedan den stora tidningsdöden. Lite som på dinosauriernas tid.« »Jag trodde du var papperstidningens svurne vän och beskyddare«, sa Jussi. »Det är jag också, jag älskar papperstidningar, men man måste vara realist. Allt handlar ju om pengar i slutänden.« »Realist, javisst, men jag har alltid föredragit idealister.« »Magasinen kommer att överleva dagstidningarna. Annars är kanske E-papperet räddningen. Tänk dig ett digitalt pappersark som du kan vika ihop och ha i fickan och där du kan ladda ner alla tidningar, nyheter, filmer, pocketböcker – vad du vill. Och tappar du bort det så köper du bara ett nytt för några kronor och loggar in med dina uppgifter.« »En dator i ett papper, en digitaliserad yta med andra ord. Smart, men ändå en till pryl att hålla reda på. Är det inte bättre att ha hela tidningen i mobilen? Den tekniken finns ju redan.« »Visst, men mobilskärmen är så begränsad, och alla ser inte lika bra som sjuttonåringarna«, sa Rikkard. »Du kan ju ha en liten utdragbar rullskärm, eller så projicerar du en bild i luften framför dig, hologramstyle.« »Eller så blir det tvärtom, en mobil kan komma att rymmas i vad som helst. Vi pratar material här. Nu är ju funktionerna kopplade till fysiska telefoner till exempel. I framtiden kanske det snarare är funktioner vi talar om, inte apparater och prylar.« |
|